Tube

Gööör gött

Just nu lämnar vi Boracay.

Äntligen på väg mot något Så mycket bättre. Moving on så vi går Over the hills and far away. Boracay var Magiskt men tragiskt. Vi har en bussresa som För en lång lång tid för oss på Långa vägar så vi beslöt oss för att Go West så fort vi fått Solen i ögonen. Bong sa te maj ” Jag hittar aldrig Someone like you”. Vi hoppas vi slipper en Hurricane utan får Shelter from the storm. Vi gick Ner för gatan och en Filippino frågade om han kunde Fix you upp med en tjej. Arvid sa att han går Bärsärkarmarsch om han inte får en liten deprimerad tjej. För A lapdance is so much better when the stripper is crying. Så nu are we Heading for tomorrow. När vi gick för att beställa biljetter fick vi lite November rain på oss och Arvid sa vi Sitter i ett duggregn men det slutade efter 4 sekunder. Vi körde Gasen i botten och packade våra grejer.En vän med en bil som mer såg ut som en tricykle körde oss sedan till båten, Arvid sitter Längst fram i taxin och tror han är Evert Taube och kör rim och ordlekar med chauffören. Vi tog båten med The Boatman till fastlandet och plötsligt gick en Katt över taken och den såg ut att ha haft en Lång dag. Arvid stirrade en hundätare i ögongliporna och sade Vi ska åt samma håll. Våra Svenska hjärtan hoppade till lite när vi trodde vi skulle åka tricykle, jag sa då till arvid att vi tar Bussen från stan. Det går bra nu sa vi när vi fick ta ett tidigare flyg än tänkt. Estländare med hästsvans. Lägg av! Sa ja te arvid när han börja dra i picken på flyglatsen. Vi sover på Hotel California inatt. Livet är en fest som Diana brukar säga, så vi köpte ett par öl för att fira att vi som sagt är Äntligen på väg.

Bella, U mad?

Fridens!